Fredagskvällen spenderades på München-Bryggeriet där det var Scandinavian Music Convention 2007. Mycket trevlig tillställning blev det även om början på kvällen när jag och två vänner anlände bådade illa. Vi kom dit runt 22 och då spelade fortfarande Funkagenda men det var inte många själar på dansgolvet och till råga på allt så dog ljudet, troligtvis överhettat slutsteg eller liknande. Sen vid 22.30 gick Steve Mac upp och tog över men ljudproblemen blev värre och dansgolvet ekade fortfarande relativt tomt. Kvällen började mer och mer se ut som ett misslyckande men vid 00.00 gick Lee Cabrera på och då vände trenden rejält (samt att Mistha från MTA VT06 anslöt sig)!
Dansgolvet började fyllas och Lee Cabrera spelade nästan overkligt bra, vilken teknik han hade! Jag var mäkta imponerad över hans DJ-set. Bara det faktum att man fick höra "In the beginning, there was Jack, and Jack had a groove" ett antal gånger fick mina Housemuskler att kittla extra mycket. Så mycket respekt till Lee Cabrera, ska helt klart övervaka honom mera nu!
Vid klockan 02.00 gick kvällens största namn på, det vill säga Junior Jack och Kid Creme. Det började med en mysig acapella som förmedlade Housemusiken budskap för att sedan börja spela tribalaktigt som var riktigt skönt. Man får aldrig höra sådan House i Sverige tycker jag. Blev själv inspirerad att producera en låt med apljud, bara det säger en del! Sen gick det över till att vara mer funky och det var ännu bättre så man började bli öm i fötterna och kände att benen hade jobbat på bra. Sista halvtimmen sen var helt knäpp när Junior Jack droppade sin hit Thrill Me från 2002. Ja alltså den basgången fick mig att gå bananer!
Känslan när vi lämnade var att det var en kanonkväll och den dåliga starten hade man glömt bort. Det blev fyra timmars intensivt dansande till underbara Housebeats och dagen efter kändes det i benen samt att jag hade fått en gulaktig färg under fötterna, smällar man får ta helt enkelt. Kvällens bästa var dock helt klart Lee Cabreras bländande teknik, sublimt!